Vårt arbete om världsreligionerna!

Här kommer en film som berättar om det arbete vi ska göra om världsreligionerna.
Som jag tidigare nämnt är detta en repetition när det gäller faktakunskaper men det
som var svårt i åk fem var att se likheter och skillnader mellan religionerna och förra terminen såg vi att vi behövde träna mer på att resonera kring rätt och fel, därför får ni en möjlighet att träna på och utveckla dessa förmågor ännu mer.

Kristendomens historia del.1 (Religion)

Buddhism: Siddharta Gautama (Religion)

Kristendomshistoria del 1

Judendomen

Islam

Hinduismen

Vad är grejen med hinduism?

Buddhismen

Uppgifter till vårt arbete om världsreligionerna!

Under några veckor, 2- 6 kommer vi att repetera världsreligionerna. Jag tror att du redan kan mycket fakta om de flesta religionerna så nu kommer vi att träna på att använda olika källor, se likheter och skillnader samt kunna föra resonemang kring en större fråga. 

Jag kommer att förklara uppgiften ordentligt på fredagen den 8 jan och då kommer vi också att bestämma vilken religion ni ska fördjupa er i. På bloggen finns det en del filmer om de olika religionerna och vi kommer tillsammans under arbetetsgång att lägga ut filmer och andra länkar som kan var till hjälp när ni skriver era faktatexter. Jag ser fram emot ett spännande arbetet!

Världsreligionerna                                                                        

Din första uppgift är att enskilt söka fakta om en av de 5 världsreligionerna:

Kristendom  Islam  Hinduism   Buddhism   Judendom

Du kommer sen få presentera ”din” religion för 4 klasskamrater som arbetat med de andra 4 världsreligionerna, detta för att du ska få kunskap om vilka likheter och skillnader det kan finnas mellan religionerna. Slutligen kommer du få använda din kunskap som grund för en resonerande uppgift som även den skrivs enskilt.

Det du ska ta reda på om ”din” världsreligion är:

1.       Hur och när uppkom religionen?

2.       Har religionen någon grundare? Vem var han/hon?

3.       Finns det andra personer som varit betydelsefulla för religionen? Berätta om max 2 personer!

4.       Har din religion några speciella symboler och vad betyder dem? Berätta om max 2 st!

5.       Klär man sig på något speciellt vis inom din religion? Varför gör man det? Är det skillnad på hur män och kvinnor ska klä sig enligt religionens regler?

6.       Har religionen någon helig skrift? Hur viktig är den för de som tror på din religion?

7.       Har religionen några moraliska regler? (T.ex. förbud mot att stjäla).

8.       Finns det några speciella levnadsregler för de som följer denna religion? Försök beskriva en vanlig dag för någon som utövar din religion.

9.       Vad kallas religionens lokaler där man ber eller utför andra religiösa ritualer? Ge exempel på vad man gör här.

10.   Har religionen någon/några Gudar? I så fall, berätta om den/dessa. Max 3 exempel!

11.   Vad har religionen för speciella högtider? Vad heter dem och varför firas de? 2-3 exempel!

12.   Hur många anhängare har religionen idag och var i världen bor de flesta av dem? Ge exempel på 2 länder!

13.   Har din religion krigat mot någon av de andra världsreligionerna, eller har anhängarna till din religion blivit utsatta för våld på grund av sin tro? Berätta om 2 exempel där just religion varit en av de viktigaste orsakerna till detta. Ta gärna ett historiskt exempel och ett från mer modern tid om du har många att välja på.

Vid redovisningen, Jämförande uppgift:

1.       På vilka 3 punkter var det störst skillnad mellan religionerna? Hade dessa punkter något gemensamt med varandra? Skriv kortfattat hur de olika religionerna fungerade på dessa punkter.

2.       På vilka 3 punkter var religionerna mest lika varandra? Hade dessa punkter något gemensamt med varandra? Varför tror du att religionerna var överens om just dessa punkter?

Efter redovisningen, Resonerande uppgift:

Vid det här laget har du säkert under redovisningen fått höra om flera exempel på religionskrig eller våldshandlingar mot religiösa grupper av människor. Samtidigt har du antagligen märkt att världsreligionerna är ganska lika varandra när det gäller vissa grundregler, till exempel har alla världsreligionerna ett förbud mot att döda andra människor. Frågan du ska resonera om är:

Hur tror du det kommer sig att religion ofta blir en ursäkt för krig eller våldshandlingar trots att alla världsreligionerna har en regel om att man inte ska döda andra människor?

Försök resonera i flera steg och få med exempel som gör dina resonemang tydliga!

Planering religion vecka 2- 6

Lokal pedagogisk planering

Religion

Världsreligionerna

Åk 6

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är viktiga för många människor. I dagens samhälle finns människor med olika bakgrund, därför är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Några frågor vi ska söka svar på: Var går människor för att be? Finns det speciella mat– och levnadsregler?  Vad firar man för högstider och varför? Hur påverkar religionen människan till vardags och till fest? Vad heter grundaren? Har religionen krigat mot någon av de andra religionerna och i så fall varför? Vad finns det för likheter och skillnader mellan religionerna?

Tid:  Vecka 2, 9 jan  – vecka 6, 6 feb - 2015

Arbetssätt:

Del 1:  Din första uppgift är att enskilt söka fakta om en av de 5 världsreligionerna (vi kommer att tillsammans bestämma vilken religion):

Kristendom    Islam   Hinduism    Buddhism    Judendom

Du kommer sedan att få presentera ”din” religion för 4 klasskamrater som arbetat med de andra 4 världsreligionerna, detta för att du ska få kunskap om vilka likheter och skillnader det kan finnas mellan religionerna. Slutligen kommer du få använda din kunskap som grund för en resonerande uppgift som även den skrivs enskilt.

Del 2: Vid redovisningen, Jämförande uppgift:

1.       På vilka 3 punkter var det störst skillnad mellan religionerna? Hade dessa punkter något gemensamt med varandra? Skriv kortfattat hur de olika religionerna fungerade på dessa punkter.

2.       På vilka 3 punkter var religionerna mest lika varandra? Hade dessa punkter något gemensamt med varandra? Varför tror du att religionerna var överens om just dessa punkter?

Del 3: Efter redovisningen, Resonerande uppgift:

Vid det här laget har du säkert under redovisningen fått höra om flera exempel på religionskrig eller våldshandlingar mot religiösa grupper av människor. Samtidigt har du antagligen märkt att världsreligionerna är ganska lika varandra när det gäller vissa grundregler, till exempel har alla världsreligionerna ett förbud mot att döda andra människor. Frågan du ska resonera om är:

Hur tror du det kommer sig att religion ofta blir en ursäkt för krig eller våldshandlingar trots att alla världsreligionerna har en regel om att man inte ska döda andra människor?

Försök resonera i flera steg och få med exempel som gör dina resonemang tydliga och bra

Språkmål: Vi kommer att tillsammans under arbetets gång bestämma vilka fler ord vi ska ha som språkmål.

Högtid                                 helig plats

Rit                                      

helig

livsåskådning

tradition

religioner växer fram

Vad som kommer att bedömas:

Det bedöms hur du presenterar de fakta du har hittat om den religion du arbete, både skriftligt och muntligt och du ska kunna använda och jämföra fakta från olika källor.

Det bedöms också på hur du kan jämföra den religion du har arbetat med, med de andra religionerna och fundera kring vad likheter och skillnader kan bero på och varför de finns.

Bedömningsmatris i religion 4-6

	Har ännu inte grundläggande kunskaper	Har grundläggande kunskaper	Har goda kunskaper	Har mycket goda kunskaper
Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa.	Har ännu ej utvecklat förmågan i nivå med kunskapskraven.	Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.	Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.	Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa.	Har ännu ej utvecklat förmågan i nivå med kunskapskraven.	Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.	Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.	Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.	Har ännu ej utvecklat förmågan i nivå med kunskapskraven.	Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.	Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.	Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.	Har ännu ej utvecklat förmågan i nivå med kunskapskraven.	Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.	Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.	Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.	Har ännu ej utvecklat förmågan i nivå med kunskapskraven.	Eleven gör reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven gör reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven gör reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt
Söka information om religion och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.	Har ännu ej utvecklat förmågan i nivå med kunskapskraven.	Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.	Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.	Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Planering berättande text

Lokal pedagogisk planering

Sva

Berättande text

Åk 6

Sofie Nilsson

  

 Under detta arbetsområde kommer du att få läsa olika exempel på berättande texter, hitta strukturer och viktiga delar i denna typ av text. Vi kommer att gå igenom begrepp som är viktiga att känna till när man skriver berättande texter. Du ska tillsammans med dina kompisar skriva berättande texter och ge varandra feedback enligt en särskild mall.

Arbetsområdet avslutas med att du får en bild och som du ska skriva en berättande text till. I din berättelse ska det finnas en tydlig koppling till bilden. Du ska beskriva personer och miljöer så tydligt att den som läser din text kan leva sig in i karaktärer, tid och rum.

Tid: Vecka 2, torsdag 8 jan - Vecka 5, fredag 30 jan.

Arbetsmetod:

Fas 1 – Genomgång av målen för arbetsområdet.  Vi titta på bilden tillsammans och gör en EPA på vilka ord och begrepp vi skulle kunna ha med i texten. Gemensam mindmap som vi spara för att använda som stöd.

Fas 2-  Vi går igenom de språkliga dragen i en berättande text bland annat genom att lyssna på ett you tube klipp om berättande texter. Vi läser olika berättande texter, först en från Zick Zack och sedan exempel texter från skolverket. Vi markerar de språkliga dragen och bedömer texterna tillsammans.

Fas 3 –Vi skriver en berättande text tillsammans på whitboarden.

Fas 4- Du skriver enskilt en text på datorn som du sparar på driven i din sva mapp, glöm inte att den ska vara delad med Sofie.  Texten ska vara färdig senast onsdagen den 21 jan – 15.

När texten är skriven ska ni ge feedback på minst en av era klasskamraters texter detta gör vi torsdagen den 22 jan – 15, 6a 10.20 – 12.00 och 6b 12.30 – 14.00.

Konkretiserade mål för arbetsområdet

·         Du ska delta i diskussioner om de berättande texter vi läser

·         Du ska skriva en berättande text

·         Du ska ha med en inledning, handling och ett avslut

·         Du ska presentera och beskriva personer/karaktärer i texten

·         Du ska beskriva miljön i texten

·         Du ska använda dig av skiljetecken och grundläggande skrivregler.

·         Du ska ge respons på någon kamrats text

·         Du ska ta emot respons och bearbeta din text

Språkmål

·         Helheten

·         Struktur

·         Inledning

·         Handling

·         Avslut

·         Karaktärer

·         Personbeskrivning

·         Miljöbeskrivning

·         Berättarperspektiv

·         Skiljetecken

Struktur	Med stöd från modelltext eller lärare, skriver du enkla meningar utan variation i språket. Med stöd av lärare kan du skriva så att man kan förstå och följa innehållet.	Du skriver så att man kan förstå och följa innehållet. Du har en inledning/början, handling och avslutning. Man kan förstå vilken bild du skrivit till.	Du skriver så att man lätt förstår och kan följa innehållet. Du har en tydlig struktur med inledning/början, handling och avslutning. Du har en röd tråd i texten och du varierar språket. Man förstår vilken bild du har skrivit till.	När du skriver gör du medvetna val utifrån vad du vill uppnå med texten. Innehållet är tydligt, lätt att följa och förstå. Du har en mycket tydlig struktur genom hela texten med inledning/början, handling och avslutning. Du har en röd tråd genom hela texten som är tydligt från början till slut och du kopplar tydligt ihop olika delar av texten. Du varierar språket genom hela texten. Man kan tydligt förstå vilken bild du har skrivit till.
Personbeskrivning	Med stöd av modelltext eller lärare använder du adjektiv för att tydliggöra hur personerna ser ut.	Du använder dig ibland av adjektiv när du beskriver personerna i texten, deras utseende.	Du använder dig av adjektiv för att beskriva personerna i texten, deras utseende och egenskaper. Det framgår därför tydligt vem de olika personerna är.	Du använder dig av alla sinnen när du skriver och du använder många adjektiv och adverb i texten. Det gör att det mycket tydligt framgår vem personerna är, både till utseende, känslor och beteende.
Miljöbeskrivning	Med stöd av modelltext eller lärare använder du adjektiv för att tydliggöra hur miljön ser ut.	Du använder dig ibland av adjektiv när beskriver miljön i texten, hur det ser ut.	Du använder dig av många adjektiv för att beskriva miljön i texten. Det blir mycket tydligt hur det ser ut där.	Du använder dig av alla sinnen och många adjektiv för att beskriva miljön i texten. Det blir mycket tydligt hur det ser ut där och hur det kan vara att befinna sig i din beskrivna miljö.
Skrivregler	Med stöd från lärare använder du dig av grundläggande skrivregler som stor bokstav och punkt.	Du använder ofta grundläggande skrivregler i texten. Du använder versaler(ABC) och gemener (abc) samt skiljetecken som exempelvis punkt korrekt.	Du använder grundläggande skrivregler i texten och det blir oftast korrekt. Du använder versaler(ABC) och gemener (abc) samt skiljetecken som exempelvis punkt korrekt. Du använder dig av flera skiljetecken i dina texter, exempelvis kommatering, på ett korrekt sätt.	Du använder grundläggande skrivregler korrekt i texten. Du använder versaler(ABC) och gemener (abc) samt skiljetecken som exempelvis punkt korrekt. Du använder dig av flera olika skiljetecken i dina texter, exempelvis kommatering, talstreck och , på ett korrekt sätt.
Kamratrespons	Du läser kamrattexter med stöd och säger med stöd av exempelvis direkta frågor om du tycker det är bra eller dåligt.	Du ger enkel respons på kamrattexter, exempelvis säger du vad du tycker är bra eller dåligt.	Du ger kamratrespons som kan hjälpa kamraten att höja kvalitén antingen till innehåll eller form (handling eller skrivregler) på hans/hennes text. Du är konstruktiv och kan ge både förbättringstips och lyfta fram det positiva.	Du ger respons på kamrattexter som kan hjälpa honom/henne att höja kvalitén både till innehåll och form (handling och skrivregler). Du är konstruktiv och kan ge både förbättringstips och lyfta fram det positiva. Du kan motivera dina åsikter i den kritik du ger.
Textbearbetning	Med mycket stöd från lärare bearbetar du din text för att höja kvalitén.	För att höja kvalitén bearbetar du, delvis självständigt, din text efter den respons du får från lärare och kamrater. Du höjer oftast kvalitén antingen till innehåll (handling) eller form(skrivregler). Ibland till båda delar.	Du bearbetar din text själv efter den kamrat- och lärarrespons du får och höjer kvalitén både till innehåll(handling) och till form(skrivregler) i det som du har skrivit.	Genom att ofta själv upptäcka vad som behöver förbättras, bearbetar och utvecklar du din text och höjer därmed kvalitén på innehållet och formen. Du utgår också från den kamrat- och lärarrespons du får.

En hemsida med tips på vad man kan tänka på när man skriver berättande texter.

En film till om hur man skriver en berättande text.

Film om hur man skriver en berättande text.

Berättande text - uppgift från skolverket

Många av er har frågat vad nästa berättande uppgift blir så jag lägger ut den nu. Tanken är inte att ni ska börja skriva på den under jullovet eftersom ni behöver få vara lediga och njut av ert lov.

Senare under lovet kommer jag att lägga ut planeringen för uppgiften samt målet och matrisen som tillhör den.  På torsdagen den 8 jan-15 när ni kommer tillbaka till skolan pigga, glada och med mycket energi kör vi igång med uppgiften. Jag vet ju att många av er har just att utveckla era berättande texter som sitt mål och det kommer ni få möjlighet att göra tillsammans med kamrater och mig.



Berättande text jan-15

Uppgift!

Titta på bilden och fundera över vad du ser. Vad händer på bilden? Vem är

personen som springer? Vad har hänt innan? Vad kan hända efteråt? Skriv sedan
din berättelse till bilden.

Din text kan bli en del i en utställning i skolan där bilden visas upp tillsammans
med din berättelse.
Sätt valfri rubrik på texten.

Tänk på att:
•Det ska gå att förstå hur bilden och texten hör ihop.
•Du ska skriva en berättelse med tydlig handling. Berättelsen ska ha en
genomtänkt inledning och avslutning.
•Du ska använda dig av skiljetecken på rätt sätt.
•Läs igenom din text innan du lämnar in den.


Klicka här så ser du bilden!

Tack till alla elever i åk 6

Vi vill bara rikta ett stort tack till er alla i årskurs sex!
Ni har kämpat och utvecklats på många sätt denna termin. Er kommunikativa förmåga och er förmåga att se likheter och skillnader har verkligen utvecklats,

Vi tackar för att ni hela tiden utmanar oss och ställer krav på att ni ska få en god undervisning med tydliga mål och matriser. Denna termin har ni verkligen fått oss att utvecklas som pedagoger och det är vi glada för.

Vi får många härlig skratt tillsammans med er och ni väcker många tankar hos oss. Vi är glada, stolta och tacksamma över att få vara era mentorer! Varje dag med er är ett äventyr, ta hand om er och ha ett riktigt skönt lov, vi ser fram emot att träffa er igen i januari. Då är vi alla fulla med nya krafter ;)

God Jul 

& 

Gott Nytt År 

Önskar

Sofie & Caroline

6A tider för utvecklingssamtal i januari

TID	NAMN	SPRÅK
ONS  7 jan
8.00	Gyulay	Bulgariska/turkiska
8.45	Hamse	Somaliska
9.30	Qalid	Somaliska
10.45	Daniel	Dari
11.30	Noorhan	Arabiska
12.15	LUNCH
12.45	Sami	Pashto
13.30	Sameh	Pashto
14.15	Imad	Arabiska
15.00	Zahra H	Arabiska
15.45
MÅN 12 JAN
13.30	Fatma	Arabiska
14.15	Ali	Arabiska
15.00	Delia
15.45	Hauzin	Sorani
16.00	Zahra A
16.45	Intisaar
ONS 14 JAN
15.00	Mazena
15.45	Ewa
16.00	Rondik
FRE 16 JAN
13.30	Laura	Albanska