Greetings!

Glad påsk och texter Min första skoldag i åk 7

Önskar er alla ett härligt påsklov! Vila, träffa släkt och vänner och kom sedan tillbaka till skolan med ny energi för att avsluta vårterminen.

Några texter till skrivuppgiften Min första skoldag är redan färdiga och jag vill gärna dela med mig av dem. Jag kommer att publicera fler texter när ni är klara.

Min nya skola

Alarmen slå på. Klockan är 06:00.

Solen skiner genom fönstret. Jag känner en klump i magen, jag är rädd och samtidigt glad för att jag ska få lära känna nya elever. Går för att klä på mig mina kläder. Klockan tickar för snabbt.

Jag kan inte äta för jag är nervös. Går med tunga steg till hallen för att klä på mig min jacka och mina skor. Darrade på vägen till bussen. Min syster och hennes vän är med mig och nu känner jag mig trygg. När jag är inne i bussen är det gröna och sköna stolar jag satte mig i, det luktade konstigt i bussen.

När jag kollar ut igenom fönstret såg jag många barn som är på väg till skola. Gräset är grön, blommorna blommade och fåglarna sjunger. Molnen är vit och himlen är ljus blå.

Jag  är framme. Går förbi träd och buskar och en väg inte jag känner till. Det är en stor byggnad,utsidan är gul och mörk brun, en stor skolgård med gröna buskar och bruna bänkar. Det finns röd trappor som leder fram till skolan. Det står ett stort träd mitt i skolgården, träden är grön och brun. Träden får stötning av en ställning som är svart. När jag är framme, tar jag på dörren in till skolan med darrande hand och öppnar dörren.

Alla kollar på  mig ,de kollar konstigt på mig och jag kände hur magen bubblande i mig, jag går med händerna avslappnade och ner dragna.

Jag väntar tills min nya lärare öppnar dörren. Nu öppnar han dörren…….

M 6b

Min nya skola

Larmet går jag känner mig trött men går ändå upp, jag har inte sovit på hela natten, jag kunde inte sova jag tänkte hur det skulle gå för mig i den nya klassen, jag grät nästan hela natten. Jag och Sanna chattade hela kvällen hon var också uppe. När jag är klar känner jag hur tårarna rinner ner på kinderna. Jag får en klump i magen, jag är jättenervös. Jag hör hur mamma ropar på mig nu är det dags att gå. Jag går med tunga steg nerför trappan.

Jag promenerar till skolan, jag hör hur fåglarna kvittrar det luktar asfalt, jag lyssnar på musik för att bli lite lugn, nu känns det bättre,klumpen i magen försvinner. Jag är pigg efter att jag har haft ett långt och härligt sommarlov. När jag är framme känner jag hur klumpen i magen kommer tillbaka, skolgården är full av elever. Äntligen kommer Sana,jag kramar om henne och tårarna rinner ner igen.

Med darrande hand håller jag ner handtaget till mitt nya klassrum, visste inte vem jag skulle möta….

J 6b

Min första dag  i årskurs 7

Larmet ringer och  jag vaknar,  klockan är 6:00 , solen skiner genom  mina  fönster.  Jag känner  mig nervös inför den nya skolan. Jag stiger upp ur sängen och går fram  till min garderob och  väljer  kläder, jag tar en t-shirt och ett par taighta byxor, det är  jätte varmt. Det känns  pirrigt i magen, fast jag är glad för att jag ska träffa nya lärare och nya kamrater

Jag gör  mig  i ordning och går mot köket,  häller cornflakes i en skål och ska äta frukost men idag känner jag inte mig hungrig. Jag tar upp mobilen och kl är redan 7:50 nu känner jag att det är dags, mamma kramar om mig och säger” lycka till på första dagen” jag säger tack och går ut mot gården.

Jag väntar på buss 33 som går till Höjaskolan  jag känner mig lite ledsen för jag brukar inte ta samma väg alltid. Jag ser en man som är full och har druckit som sitter bredvid mig jag flyttar mig några steg bort eftersom jag kände mig rädd och för att han luktar lite illa. Jag väntar på bussen. Äntligen ser jag den gröna buss 33 som kom och jag går in i bussen och drar mitt kort.

Jag sitter i bussen tar ut mina hörlurar från fickan och sätter på  musik  och tänker på mina gamla lärare och vänner.  Jag tänker om jag inte får lika snälla och duktiga lärare och kamrater? Och tänk om jag inte  lär mig lika bra som jag gjorde på Rosengårdsskolan

Nu är jag framme på Höjaskolan och allt ser annorlunda ut. Jag hör fåglar kvittrar, lukten är annorlunda. På skolgården väntar alla tills deras lärare kommer men jag vet inte var jag gå eftersom det är första dagen.

Plötsligt hör jag en känd röst bakom mig jag vänder mig om och ser Joumana, vi kramar varandra och nu känner jag att någon är med mig.

När vi går in korridoren så känns det som att vi har kommit fel, Det känns annorlunda för jag brukar alltid hälsa på min lärare när jag kom in i vår korridor, men idag gjorde jag inte det. När min nya  lärare öppnar dörren för att släppa in oss  darrar min hand för att jag ska skaka hand med min nya lärare för första gången, jag känner mig nervös…

S 6b

Min nya skola åk 7.

Jag stiger ut ur bussen det doftar blommor och ny klippt gräs jag sätter på mig hörlurarna och går den långa, främmande, stora vägen. Istället för höghus ser jag villor överallt.  Det känns som om mitt hjärta är krossat och jag gråter stilla och tyst.

Jag borstar bort en smutsbit från min långa leopardklänning, det var en brödsmula från mackan jag åt till frukost.

Jag går den långa, okända vägen fram, klumpen i magen bara växer och växer, på kinden trillar mina tårar. Mitt huvud är fullt med tankar som bara fara runt och runt. Jag saknar mina gamla kamrater, lärare och den trygghet jag kände på Rosengårdsskolan. Hur ska det blir nu, kommer jag att känna mig lika trygg på min nya skola.

Plötsligt hör jag en röst bakom mig som ropar mitt namn, jag vänder mig sakta om och ser Zehraa komma springande mot mig. Hon ger mig en varm och hård kram och allt känns lite bättre för nu vet jag att vi  i allfall har varandra.

Vi går tillsammans mot skolbyggnaden, inget är som det brukar. Skolklockan ringer, vi går med tunga steg fram till  dörren. Jag tar tag i handtaget och öppnar dörren, när vi går in i byggnaden tittar alla på oss. Vi är rädda men går ändå in.

Klassrumsdörren öppnas och vi kramar varandra en sista gång och säger “Lycka till”. Med ett litet, litet leende går vi in i vårt nya klassrum.

J 6b

Min nya skola

Mina ögon öppnas av att luren vibrerade och jag är stressad av den nya skolan jag ska börja på.Jag känner en klump i magen och det kittlas. Jag ser hur mycket klockan är, klockan är 06:00 på morgonen jag går upp från sängen långsamt och ögonen faller ner. Jag går med tunga steg till toaletten för att jag är så trött.Jag är så trött att jag vill trilla på golvet. Jag är framme pål toaletten och jag börjar borsta tänderna och tvätta ansiktet .När jag tvättar ansiktet ser jag mig själv i spegeln och jag ser mitt nervösa och vita ansikte.Jag tänkter bara på min första skoldag på en annan skola”

Jag tar på mig mina fina kläder.Jag går till köket och göra en macka men jag känner jag att jag har en klump i magen så därför kan  jag inte äta. Så  jag går till spegeln och tittar på min spegelbild istället och tänker på min första skoldag i en annorlunda  skola.

Jag går  med tunga steg till busshållsplatsen. Det är solig och varm dag jag tar buss nummer 33:an och det tar mig en timme för att komma fram till den andra bussen. Jag sitter på bussen och tar fram mina hörlurar och lyssnar på musik jag tittar ut genom fönstret och ser folk som cyklar.Jag hoppar av bussen och tar en annan buss, 5:an. när jag är framme hoppar jag av den. Jag är framme vid min nya skola.Jag ser framför mig en stor byggnad och en stor skolgård.Jag ser framför mig folk som jag inte känner. Det finns träd,buskar och bänkar som folk sitter på.

Jag tar ett djupt andetag innan klockan ringer.Jag är så nervös och har en klump i magen. Klockan ringer och vi ska gå in.Läraren öppnar dörren…..

D 6b

Skrivuppgift till den 20 april - 15

Mitt högstadium Nyvångskolan

Eftersom vi inte har haft några datorer på ett tag har vi inte kunnat genomföra vår tänkta skrivuppgift Barndomsminne.  Uppgiften kommer vi i stället att genomföra i slutet av terminen.

Men för att vi ändå ska träna på gestaltande beskrivningar ska ni skriftligt få fundera på hur det kommer att kännas, se ut och vilka tankar du har i huvudet under morgonen på din första skoldag i åk 7. Texten ska endast vara på en - två  A4 sidor och ska bara beskriva en del av dagen det vill säga tiden innan din första lektion har börjat. Du väljer om du vill beskriva när du åker bussen till din nya skola, när du står på din nya skolgård, minuterna innan din lärare öppnar din nya klassrumsdörr.

Rubriken ska vara: Min nya skola eller min första dag i årskurs 7.

Uppgiften ska vara färdig senast den 20 april. Tänk på att skriva med tydlig handstil eftersom texten ska läsas av lärare från andra skolor.



Min första arbetsdag ht- 15

Klockan på väggen tickar allt fortare, mitt hjärta bultar och fjärilarna flyger runt i magen. Jag står i ett klassrum som ännu inte riktigt känns som mitt men runt omkring mig finns välkända saker men ändå känns det annorlunda  på något sätt. Den stora röda mattan är borta, tavlorna på väggen med moln, hav och träd är inte här och framför allt är klassrummet inte fullt med tolv - och trettonåringar. På något konstigt sätt saknar jag mitt gamla stora, kalla klassrum som jag under två år har haft och framför allt saknar jag eleverna som fanns i klassrummet.

Jag tittar mig i spegeln och kammar till det lite slitna, ljusbruna sommarhåret, ögonen är pigga efter ett långt och skönt sommarlov och ansiktet är solbränt. Tankarna flyger genom mitt huvud, hur ska det bli?  Kommer jag att klara det? Vem är det som kommer att möta mig när jag öppnar klassrummet?   Kommer jag att få äran att undervisa i två lika fantastiska klasser som de klasser jag precis har lämnat?   

Samtidigt  tänker jag  på de elever  jag har lämnat, hur är deras första skoldag?  Kommer de att trivas och kommer de att få den undervisningen som de förtjänar?

Klockan på skolgården ringer och jag tar med darrande hand tag i handtaget för att öppna dörren för att släppa in min nya klass. 

Personbeskrivning	Med stöd av modelltext eller lärare använder du adjektiv för att tydliggöra hur personerna ser ut.	Du använder dig ibland av adjektiv när du beskriver personerna i texten, deras utseende.	Du använder dig av adjektiv för att beskriva personerna i texten, deras utseende och egenskaper. Det framgår därför tydligt vem de olika personerna är.	Du använder dig av alla sinnen när du skriver och du använder många adjektiv och adverb i texten. Det gör att det mycket tydligt framgår vem personerna är, både till utseende, känslor och beteende.
Miljöbeskrivning	Med stöd av modelltext eller lärare använder du adjektiv för att tydliggöra hur miljön ser ut.	Du använder dig ibland av adjektiv när beskriver miljön i texten, hur det ser ut.	Du använder dig av många adjektiv för att beskriva miljön i texten. Det blir mycket tydligt hur det ser ut där.	Du använder dig av alla sinnen och många adjektiv för att beskriva miljön i texten. Det blir mycket tydligt hur det ser ut där och hur det kan vara att befinna sig i din beskrivna miljö.
Kamratrespons	Du läser kamrattexter med stöd och säger med stöd av exempelvis direkta frågor om du tycker det är bra eller dåligt.	Du ger enkel respons på kamrattexter, exempelvis säger du vad du tycker är bra eller dåligt.	Du ger kamratrespons som kan hjälpa kamraten att höja kvalitén antingen till innehåll eller form (handling eller skrivregler) på hans/hennes text. Du är konstruktiv och kan ge både förbättringstips och lyfta fram det positiva.	Du ger respons på kamrattexter som kan hjälpa honom/henne att höja kvalitén både till innehåll och form (handling och skrivregler). Du är konstruktiv och kan ge både förbättringstips och lyfta fram det positiva. Du kan motivera dina åsikter i den kritik du ger.
Textbearbetning	Med mycket stöd från lärare bearbetar du din text för att höja kvalitén.	För att höja kvalitén bearbetar du, delvis självständigt, din text efter den respons du får från lärare och kamrater. Du höjer oftast kvalitén antingen till innehåll (handling) eller form(skrivregler). Ibland till båda delar.	Du bearbetar din text själv efter den kamrat- och lärarrespons du får och höjer kvalitén både till innehåll(handling) och till form(skrivregler) i det som du har skrivit.	Genom att ofta själv upptäcka vad som behöver förbättras, bearbetar och utvecklar du din text och höjer därmed kvalitén på innehållet och formen. Du utgår också från den kamrat- och lärarrespons du får.

Filmer

Fick tips om en sida med många filmer i alla ämnen men det låg många filmer inom matematik. Så titta gärna in där.

Kunskapshubben

Tips inför nationellaproven i SO

Klicka här så kommer du till en bra adress där du kan träna på olika kartor. En annan sida som är mycket bra är Seterra Online som hjälper dig att lära dig alla typer av namngeografi - länder, flaggor, svenska landskap, hav, delstater, huvudstäder och andra städer i Europa, Asien, Afrika, Sydamerika och Nordamerika.

Frihetstiden

Efter påsklovet är det dags för ett nytt arbetsområde, vi kommer kommer att börja med Frihetstiden. Här nere kan du se vår planering och vad du ska kunna. Jag kommer också att lägga ut några filmer. Vill du veta mer om frihetstiden redan innan vi startar kan du gå in på inläsningstjänst och lyssna på Pulsboken Historia. 

Lokalpedagogisk planering

Historia och sva

Frihetstiden

Åk 6

Nu är det slut på kungarnas makt i Sverige. Det är nu fred i Sverige och kungarna har mist sin makt och nu är det frihet och vi skall arbeta med den tiden som heter Frihetstiden.

Under den tiden är det tre kungar/drottningar i Sverige som inte bestämmer någonting. Till slut tröttnar kungen på att inte få bestämma och då bestämmer sig Gustav III för att göra en förändring och då kommer tiden vi kallar för den Gustavianska tiden.

Vecka: 19- 23

Arbetssätt

Under arbetet med frihetstiden kommer vi att läsa ur boken Puls historia sid 170 – 193. När vi läser ur boken kommer du att få besvara frågor som tillhör texten. Vi kommer också

 att träna på att sammanfatta texten med hjälp av Cowboy Jim. När vi sammanfattar texten får du träning i att göra tankekartor och orsak – konsekvens beskrivningar.

För att träna din analys förmåga, det vill säga att se likheter och skillnader för barn, kvinnor och män under frihetstiden jämfört med nutiden kommer vi att använda oss av VENN diagram.

Vi kommer också att läsa den skönlitterära boken om Frihetstiden/Gustav III:s tid som heter Brevbäraren . Boken handlar om Peter som är dräng åt en sockerbagare i Stockholm. En dag får han ett hemligt brev som ska lämnas till kungen. Samma kväll blir kungen skjuten på operan. Har brevet något samband med mordet på kungen? Genom att läsa boken ges du möjlighet att skapa inre bilder om hur folk levde under frihetstiden.

Vi kommer att se några filmer som beskriver frihetstiden, Gustav den tredje och andra kända personer dessa filmer ska du kunna sammanfatta samt ställa frågor till för att över lässtrategierna Cowboy Jim och Frågeapan. Filmerna kommer att läggas ut på bloggen för att du ska kunna se dem så många gånger som du känner behövs.

https://www.youtube.com/watch?v=TDM3QmqHfko

http://selma.pedc.se/search~S20*swe?/XFrihetstiden&searchscope=20&SORT=D/XFrihetstiden&searchscope=20&SORT=D&sort=R&SUBKEY=Frihetstiden/1%2C3%2C3%2CB/frameset&FF=XFrihetstiden&searchscope=20&SORT=D&1%2C1%2C

Vid några bedömningstillfälle kommer ni att få arbeta med gamla nationellaprov och som sista bedömningstillfälle kommer ni att få göra en lucktext som handlar om Frihetstiden.

https://docs.google.com/document/d/1oxU_wfZylpTi2C2EJDjThRg57_b3iBy4qBlbk2gkZiw/edit?pli=1

Det här ska du kunna:

·         Du ska kunna berätta om Sverige under frihetstiden, hur det var att leva i landet och hur dess styre förändrades.

·         Du ska visa att du kan göra jämförelser/skillnader mellan att leva som man, kvinna och barn, nu som då..     

·         Du ska kunna berätta om vetenskap och kända personer som bland annat Carl von Linne, Anders Celsius och Jonas Alströmer.

·         Du ska kunna beskriva de största förändringarna under perioden

·         Du ska kunna beskriva något som händer i övriga världen under denna tidsperiod. 

·         Du ska kunna använda och förklara historiska begrepp (Våra språkmål)

·         Du ska även lära dig fakta om Gustav den III:s liv och hur han avled. 

·         Du ska kunna sammanfatta en faktatext.

 Språkmål:

 Borgare                                                   riksdag

Import                                                      fattigstugor

Järnbruk                                                   adel

Tigga                                                        ödemark

Tryckfrihet                                                hungersnöd

Kolonier                                                    oduglig

Reformer                                                  jämlik

Köpmän                                                    export

Import                                                      återhämta

Triangelhandel                                         industrier

Överbefolkad                                           nybyggare

Förtryck                                                    upplysningstid

Handel och tidig industri ·         Hi  4-6	Du kan med stöd av läraren redogöra för utvecklingen av handeln över hav samt den tidiga industrin under 1700-talet i Sverige.	Du kan på ett enkelt sätt redogöra för utvecklingen av handeln över hav samt den tidiga industrin under 1700-talet i Sverige.	Du kan på ett utvecklat sätt redogöra för utvecklingen av handeln över hav samt den tidiga industrin under 1700-talet i Sverige.	Du kan på ett välutvecklat sätt redogöra för utvecklingen av handeln över hav samt den tidiga industrin under 1700-talet i Sverige.
Jordbruksomvandlingen ·         Hi  4-6   ·         Hi  4-6	Du kan med stöd av läraren redogöra för den jordbruksomvandling som skedde i Sverige under 1700-talet.	Du kan på ett enkelt sätt redogöra för den jordbruksomvandling som skedde i Sverige under 1700-talet samt vilka konsekvenser det fick för dåtidens människor.	Du kan på ett utvecklat sätt redogöra för den jordbruksomvandling som skedde i Sverige under 1700-talet samt analysera dess konsekvenser för dåtidens människor.	Du kan på ett välutvecklat sätt redogöra för den jordbruksomvandling som skedde i Sverige under 1700-talet samt på ett utvecklat sätt analysera dess konsekvenser för dåtidens människor.
Den stora folkökningen ·         Hi  4-6	Du kan med hjälp av läraren redogöra för 1800-talets stora folkökning samt dess orsaker och konsekvenser.	Du kan med på ett enkelt sätt redogöra för 1800-talets stora folkökning samt dess orsaker och konsekvenser	Du kan med på ett utvecklat sätt redogöra för 1800-talets stora folkökning samt reflektera över dess orsaker och konsekvenser	Du kan med på ett utvecklat sätt redogöra för 1800-talets stora folkökning samt reflektera över och analysera dess orsaker och konsekvenser
Hattar och mössor ·         Hi  4-6	Du kan med stöd av läraren redogöra för hur det politiska systemet i Sverige såg ut under 1700-talet samt göra väldigt enkla kopplingar till hur det ser ut idag.	Du kan på ett enkelt sätt redogöra för hur det politiska systemet i Sverige såg ut under 1700-talet samt göra enkla kopplingar till hur det ser ut idag.	Du kan på ett utvecklat sätt redogöra för hur det politiska systemet såg ut under 1700-talet samt göra utvecklade kopplingar till hur det ser ut idag.	Du kan på ett välutvecklat sätt redogöra för hur det politiska systemet såg ut under 1700-talet samt göra välutvecklade kopplingar till hur det ser ut idag.
Vetenskapsmän, uppfinnare och Gustav den tredje ·         Hi  4-6	Du känner till några av 1700-talets viktiga personer . Exempelvis Anders Celsius, Carl von Linné och Gustav III.	Du kan på ett enkelt sätt redogöra för några av 1700-talets viktiga personer. Exempelvis Anders Celsuis, Carl von Linné och Gustav III.	Du kan på ett utvecklat sätt redogöra för några av 1700-talets viktiga personer. Exempelvis Anders Celsuis, Carl von Linné och Gustav III.	Du kan på ett välutvecklat sätt redogöra för några av 1700-talets viktiga personer. Exempelvis Anders Celsuis, Carl von Linné och Gustav III.
Historisk referensram ·         Hi  4-6	Du kan, med lite hjälp och stöd, göra en enkel analys kring hur någon händelse som inträffade under frihetstiden påverkar våra liv i dagens Sverige.	Du känner till begreppet frihetstid. Du vet också under vilket århundrade denna tidsperiod började och slutade.	Du kan, på egen hand, göra en enkel analys kring hur någon händelse som inträffade under frihetstiden påverkar våra liv i dagens Sverige.	Du kan göra analyser kring hur händelser som inträffade under frihetstiden påverkar våra liv i dagens Sverige. Du kan också ge exempel på likheter och olikheter kring hur människor i Sverige levde då jämfört med nu.